PATRIK ENGELLAU: Efter Guds död
"När Nietzsche hade förkunnat Guds död uppstod ett intellektuellt tomrum i människornas tillvaro. Vad skulle man ha böner, katedraler och Vatikankoncilier till med tanke på att alla dessas funktioner handlade om att administrera relationerna med en gud som inte längre fanns. Prästerna i egenskap av simultantolkar mellan Gud och de för det mesta okunniga människorna behövdes inte heller. Det horror vacui som enligt den förutseende Aristoteles därigenom uppstod fylldes av den enda trovärdigt magiska kraft som återstod när Gud försvunnit, nämligen staten."
Tredje delen av Patrik Engellaus krönika om PK-ismen och wokeismen.
Läs vidare på Det Goda Samhället.
