Vi har ingen fri yttrandefrihet
"Märkligt nog är dock många överens om att detta är fel, trots motsatsen i lagstiftningen. Faktum är att vi aldrig haft helt fri yttrandefrihet. Aldrig. Det har inget land.
Olika slags ramar för yttrandefriheten har alltid satts, tidigare betydligt hårdare än vi har idag i Sverige. För inte så länge sedan var det förbjudet enligt lag att häda eller snacka skit om kungen till exempel. Historiskt inte så länge sedan alltså.
Den som på 1800-talet snackade skit om kungen eller medlemmar ur kungafamiljen dömdes för majestätsbrott eller högmålsbrott, där det högsta straffet var döden.
Först 1971 avskaffade Sverige de blasfemilagar som fanns, där det var förbjudet att kritisera olika religioner.
Innan lagen om hets mot folkgrupp hade vi den friaste yttrandefriheten vi någonsin haft, sedan dess har flera inskränkningar gjorts, framför allt av att lagen om hets mot folkgrupp byggts ut med fler och fler delar. Nu senast förintelseförnekande. Och utvidgad möjlighet för att polisen att stoppa demonstrationer.
Varför är just den här inskränkningen slutet på yttrandefriheten frågar vän av ordning.
Det har aldrig varit någon vital diskussion om yttrandefrihetens gränser, som vi satt för mycket länge sedan med ett villkorat fritt ord så länge det inte är förtal, förolämpning, hot mot rikets säkerhet, uppvigling och alla andra inskränkningar vi har.
Men att staten, via polisen, nu ska få möjlighet att stoppa framtidens Salwan Momikas rättigheter att åka till Sverige enbart för att skapa bråk är tydligen kullen många tänker dö på här."
Läs vidare på Uvell.
Uvell skriver också:
"Men vad bra att så många nu är engagerade. För vi behöver verkligen en debatt om lagen om hets mot folkgrupp, som aldrig borde stiftats för DET är ett gigantiskt ingrepp på det fria ordet. Inte minst för att du kan bli dömd utan att en person från den skyddade gruppen ens hört vad du sagt."
Det är en viktig fråga då det finns luddiga begrepp i lagen som direkt kan användas mot all opposition mot det officiella narrativet.