PATRIK ENGELLAU: Korporativism i Sverige
"En av de skadligaste sociala förändringarna som inträffat i Sverige på trettio år var troligen omvandlingen av Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) till Svenskt Näringsliv vid seklets början. Före 2001, när omvandlingen skedde, rådde ännu en nästan marxistiskt antagonistisk relation mellan de två huvudmotståndarna inom svensk politik, nämligen Kapitalet, representerat av SAF och Arbetarklassen representerad av Landsorganisationen (LO)."
Patrik Engellau avslutar med: "Du kanske argumenterar att de svenska politiska strömningarna inte alls har blivit mer lika varandra än på till exempel femtiotalet när man verkligen kunde skilja på en högerpartist och en bondeförbundare. Men det tror inte på jag ty udda partister som centerpartister överlever inte för att de har något stort att erbjuda väljarna utan för de i egenskap av partikandidater med statsbidrag kan hanka sig fram med hygglig försörjning ytterligare en mandatperiod. I sådana grundläggande avseenden är det inte lätt att skilja på partierna."
Det sista är ett viktigt konstaterande! "Partister" är inte längre representanter för folket! De har blivit en egen samhällsklass av s.k. "pratare" (eller "bablare"), som lever av andras arbete och fördelar resultaten för egen vinning.
Läs hela texten på Det Goda Samhället.
Signaturen Östrahult har en mycket bra och beskrivande kommentar som jag återger i sin helhet:
Östrahult den 7 januari, 2024 kl. 10:24
"Det här är en bild som jag håller med om. Hur stark denna korporativism blivit är nog okänt för de flesta. Sv Näringsliv styrs idag på tjänstemannanivå av förhandlare uppblandat med en och annan byråkrat eller politiker. Prio ett är låga löner och prio två är att inte störa relationen till facket. Det här leder till att man är väldigt PK, t ex hyllar det gröna stålet trots att det inte finns el till stålet. Det leder också till att man avstår från att driva reformer som ekonomin skulle behöva. Det leder också till bristande professionalism genom att miljarder slösas bort i felaktiga beslut om placering av pensionskapital. Sv Näringsliv har också blivit en hemvist för gapiga företag som lever på skattemedel.
Hur blev det så här? Före hopslagningen fanns det två grenar inom olika branscher, en branschdel och en arbetsgivardel. Branschdelarna drev samarbete mellan företagen och en del lobbying. Dessa verksamheter föll i bitar när staten tog över mycket av detta samarbete, t ex det som idag är RISE. Lobbyingdelen försvagades genom att lobbyisterna på storbolagen inte ville gå genom en organisation utan ville odla egna personliga kontakter.
Andra saker som verkade i samma riktning var att toppskiktet i näringslivet inte längre såg något hot mot sin privatekonomi eftersom de sätter sina villkor själva eller via ombud och undviker att skatta i Sverige.
Till det kan läggas att medan branschdelarna och dåvarande Industriförbundet fick kämpa för sin ekonomi så satt arbetsgivardelarna på stora fonder.
Vinnarna på detta är de stora bolagen, företag som lever på skattepengar och de som är sammanflätade med staten som Wallenbergarna.
Förlorare är små och medelstora företag samt på sikt svensk ekonomi genom att korporativismen förhindrar ekonomisk förnyelse."
