PATRIK ENGELLAU Yttrandefrihet
Vi svenskar är i allmänhet mycket stolta över att leva i en demokrati men vi bryr oss inte om att utreda vad vi menar med demokrati. Så här skrev jag för några veckor sedan:
Demokratin, det statsskick under vilket vi lever och över vilket yvs, består av ett stort antal inrättningar som var och en på sitt sätt ska säkerställa det folkliga inflytandet. Valhandlingen, alltså lapp i låda en gång vart fjärde år, är ett exempel (som kunde göras mycket mer potent om vi röstade på personer i stället för partilistor). Olika slags maktdelning, varav den amerikanska ordningen är knökfull, existerar knappt hos oss. Ibland är röstandet en rättighet, ibland, liksom i Brasilien, är det en skyldighet.
Med detta vill jag säga att demokratin kan se ut lite hur som helst. Det finns ingen internationell likare av typ arkivdemokratin i Paris.
Men finns det då inte något idiotsäkert sätt att skilja låtsasdemokratier från den äkta varan? Jo, det gör det och det finns även en tillförlitlig probersten, nämligen frågan om yttrandefriheten i den berörda staten är fullständig eller inskränkt. Så här fortsatte min text:
Riktig yttrandefrihet är grundbulten i en riktig demokrati. Idag är Sverige inte en riktig demokrati.
Läs vidare på Det Goda Samhället.