Dan Ahlmark: Allvarliga brister i den svenska författningen och inom partierna
"Det är tydligt, att vårt politiska system har problem att upprätthålla en meningsfull representativ demokrati i Sverige. Socialdemokratins omvändelse till att förorda en NATO-anslutning, och moderaternas genomförande av könsbyteslagen skedde i bägge fallen i motsättning till partimedlemmarnas och sina väljares önskemål.
Två partiledningar kunde i olika frågor helt enkelt köra över åsikterna i sina partier och driva igenom en viss politik. Detsamma gällde uppenbarligen väljarna. Varför vågar partiledningar göra så ? Och varför används inte folkomröstningar i frågor, som allvarligt gäller vår suveränitet eller säkerhet ?
Möjligen borde Sveriges radikala nedrustning efter murens fall ha underställts medborgarna men självklart dess konsekvens: NATO-anslutningen. Om inte folkomröstning sker i en fråga som NATO, borde det – som jurister påpekat – minst ha behandlats som en författningsändring dvs krävt två riksdagsomröstningar med val mellan.
Helst borde omröstningarna direkt gälla en konkret grundlagsändring. Detsamma kan nog sägas om DCA-avtalet. Att dessa stora förändringar i landets status kan genomföras utan i stort sett någon allmän vital politisk diskussion visar en verklig svaghet i vår demokrati och media.
Inskränkningar i Sveriges suveränitet som Lissabonfördraget borde också – som vissa andra medlemsländer gjorde – folkomröstats om. En folkomröstning borde ha genomförts avseende massinvandringen, som dramatiskt kommer att ändra Sverige och orsaka allvarliga konsekvenser för medborgarna.
Att folket 2003 röstade emot politikerklassen gällande Euron får inte innebära, att folkomröstningar inte används i mycket viktiga eller självklara frågor. Men den motgången visade politikerna, att folkomröstningar är oförutsägbara och lätt kan vara olämpliga för makthavare med mål andra än folkets.
De stora partierna vill därför inte genomföra dem, eftersom de ofta tror sig veta, att folket numera inte stödjer deras åsikter och förslag. Men det är inte acceptabelt utan är ett brott om en representativ demokrati.
Ett annat missförhållande är, att när regeringen gjort fel i något avseende, blir kritiserad i pressen och av motståndarna – och sedan rinner allt ut i sanden. Även om man egentligen gjort något, som borde ha föranlett en legal reaktion, händer sällan något. Varför är det så? Även offentliganställdas felaktiga handlingar syns svåra att beivra. Tjänstemannaansvaret försvann ju för ca 50 år sedan.
Förhållandena ovan kan bero på flera faktorer, men där några vanligen förekommande är den bristande utformningen av 1974 års svenska författning och på utvecklingen av det svenska partiväsendet. I artikeln belyses därför ett antal viktiga svagheter i 1974 års författning, och dessutom den olyckliga förändringen av den interna makten inom svenska partier under de senaste decennierna."
Läs vidare om Författningens brister på NewsVoice.
Det som Dan Ahlmark tar upp är mycket viktigt och visar på det verkliga hotet mot vår demokrati.
