EU:s migrationspakt faller samman - Nederländerna först ut att hoppa av
"Nederländernas krav på undantag från EU:s asylregler markerar slutet för unionens misslyckade migrationspolitik. Sverige måste följa efter och ta kontroll över sin gräns.
Dan Eriksson Sep 13, 2024
I en dramatisk vändning har Nederländernas nya regering under premiärminister Dick Schoof meddelat att man så snart som möjligt kommer att begära ett undantag från EU:s migrations- och asylregler. Detta beslut, som kommer kort efter att Tyskland infört omfattande gränskontroller och Sverige presenterat planer på kraftigt höjt återvandringsbidrag, markerar början på slutet för EU:s gemensamma migrationspolitik. Det är hög tid för Sverige att följa efter och ta tillbaka kontrollen över vår migrations- och asylpolitik.
Tysk asylpolitik i kris: Toppmöte spricker när oppositionen kräver hårdare tag
Nederländernas uppvaknande - en vägvisare för Europa
Den nya nederländska regeringen, ledd av den tidigare underrättelsechefen Dick Schoof, har presenterat vad de kallar "den strängaste asylregimen någonsin". Centralt i denna strategi är kravet på ett opt-out från EU:s migrations- och asylregler. Detta är ett modigt och nödvändigt steg som visar vägen för resten av Europa.
Regeringens program inkluderar bland annat:
- Införandet av en ny asylkrislag med omfattande befogenheter att frysa asylansökningar och deportera personer utan uppehållstillstånd
- Begränsning av familjeåterförening genom en omdefiniering av kärnfamiljen
- Avskaffande av permanenta uppehållstillstånd till förmån för periodiska översyner
Dessa åtgärder visar tydligt att Nederländerna äntligen har insett allvaret i situationen och är beredda att vidta de nödvändiga åtgärderna för att skydda sitt land och sin kultur. Det är en utveckling som nationalister länge har förespråkat och som vi hoppas kommer att inspirera fler länder, inte minst Sverige, att följa efter."
Vi får väl hoppas (men jag tvivlar) att Tidöregeringen skärper sig och följer Nederländernas exempel. Att bara höja återvandringsbidraget till 350 000 kr när alternativet att stanna ger 480 000 kr per år låter som ett slag i luften. Se Katerina Janouchs artikel.
Läs vidare på Friborna tankar.
