Utbildade statsvetaren och journalisten Johanna Sundbeck tvingades jobba på DN

Så kan man också se det när man läst hennes artikel i DN (2021-07-06) ”Utbildade juristen Ibrahem tvingades öppna en pizzeria”. Jag vet inte vem jag ska tycka mest synd om, Johanna, Ibrahem, DN eller tidningens läsare som ’tvingas’ ta till sig hennes artikel. Tvingas lika mycket eller lite som hon eller Ibrahem tvingas.

Johannas utgångspunkt är att den i Syrien utbildade juristen Ibrahem, som arbetat hos det syriska skatteverket, inte kom särskilt långt med sina planer att efter flykten till Sverige återgå till yrket som jurist. ”Tanken var att översätta mina utländska betyg för att sedan da överbryggande kurser. Men processerna är långa och trots att jag studerat det svenska språket i flera år så är det aldrig tillräckligt.” Det här jag hajar till. Jag förmodar att ”aldrig tillräckligt” ska uttrycka att Ibrahems kunskaper i svenska inte dög för att komma in i den svenska juristutbildningen. Men det är bara en gissning. Jag har för övrigt ingen anledning att ifrågasätta att Ibrahem är en intelligent person som under andra omständigheter klarat den svenska juristutbildningen galant. På det visar hans förmåga att framgångsrikt ha sadlat om till pizzeriayrket som egen företagare i Laholm.

Men artikeln utgör ett bra underlag för att ifrågasätta Johanna Sundbecks kompetens som skribent. Och i förlängningen DN:s redaktionella kompetens, som inte skäms för att publicera denna artikel.

Nu till sakfrågan. Juridik är ett ämne som kräver mer än genomsnittliga språkkunskaper. En central egenskap hos duktiga jurister är just ett fint öra för det språk de använder till vardags i sitt yrke. För att det som sägs och skrivs inte ska kunna missförstås. För att lagen inte ska tolkas fel. För att argumenten och motargumenten ska vara väl slipade.

När nu Johanna Sundbeck menar att en jurist från Syrien med god utbildning enligt där härskande normer ska kunna sadla om till att bli en svensk sådan genom att lära sig det svenska språket hyggligt väl och ta några kompletterande kurser, så har hon grundligen fel. För att inse att så är fallet krävs ingen större begåvning. Men väl frånvaron av PK-skygglappar, som verkar sitta fastklistrade på Johanna.

Snacket om omvandling av utländska betyg – de må var hur bra som helst och återspegla verkligheten – är malplacerat. I det sammanhanget citerar Johanna Micheline van Riemsdijk som följt nyanlända, arbetsgivare och bristyrken. Jag nöjer mig med att konstatera att referensen till Micheline van Riemsdijk m m faller platt i det här fallet.

Att Ibrahem sadlat om till framgångsrik pizzabagare och ”betalat över 70 000 i skatt förra månaden” är ingenting att skämmas för, tvärtom. Fast att han inte insett att hans påstående ”jag får inte ens chansen att utnyttja min kompetens och juristutbildning” är fel, är en liten plump i protokollet. Som utbildad jurist borde han insett att språkkunskaper är centrala i yrket och att det inte räcker med att täcka klyftan mellan syrisk och svensk lag genom några kompletterande kurser. Ponera att en svensk jurist med utmärkta språkkunskaper skulle söka anställning hos en amerikansk advokatbyrå för att ta sig an på amerikansk federal- och delstatslag baserade uppgifter. Forget it!

Vilket får mig att råda Ibrahem att förbli vid sin deg som 54-årig framgångsrik egen företagare. Han borde insett att det är i den egenskapen som han bäst tjänar både sina egna och det svenska samhällets intressen.

Det är svårare att ge råd åt Johanna Sundbeck om vad hon borde syssla med i fortsättningen. Men det kan ju finnas läsare som har bra förslag.

Donera till Medborgarperspektiv som driver bloggen och Lästips. Vårt arbete och resurser går till att stödja Nya Media och yttrandefriheten.
Klicka på något av beloppen i knappen och du kommer till en ny sida där du kan bekräfta din donation med ett klick eller öka på beloppet.

Publicerad av: 

Gerhard Miksche 2021-07-15