Rät vinkel och rätt vinkel

Ett ”t” mer eller mindre kan väl inte spela någon roll?

Vid rät vinkel möts två räta linjer så att samtliga fyra vinklar som bildas är identiska, d v s vinkelräta eller på 90 grader. Det fick man klart för sig redan på skoltiden. Det kvittar ur vilket perspektiv man betraktar den enskilda vinkeln. Den är och förblir rät.


Bild: http://matmin.kevius.com/vinkel.php.

För att begripa vad som menas med rätt vinkel krävs intuition. För att uppfylla bestämningen ”rätt” ska vinkeln ses ur rätt perspektiv. Sett ur ett annat perspektiv blir vinkeln oundvikligen fel.

Bäst att också här förklara med hjälp av ett exempel. Som Maja Hagerman generöst tillhandahåller i form av sin in artikel ”Riksrätten mot Donald Trump skriver mediehistoria”. DN 2020-02-15, kultursidorna.

Jag ska bespara läsaren artikelns detaljer kring Donald Trump och riksrätten. De verkar vara allmänt kända genom det dagliga mediala bombardemanget. Som sker ur rätt vinkel.

Maja Hagerman skriver: ”Åklagarna vänder sig med denna laddade dokumentära nutidshistoria [d v s den dramatiska utvecklingen av den inrikespolitiska situationen i USA fram till stormningen av Kapitolium i form av en video] till en långt vidare publik än de ovilliga republikanska senatorerna…Presentationen som visades i lördags ligger nu offentligt publicerad på kongressens webb…Historia i dokumentärfilmens form är något mycket kraftfullt. Det är övertygande att se med egna ögon…Fakta och känslor kan mötas i en insikt: Faran var större än du trodde.”

Trodde jag?? Jag tror snarare att det gäller att spetsa öronen och skärpa blicken när fakta och känslor möts ”i en insikt”. Då kan det bli en himla sörja. Genom att de inte längre går att hålla isär. Även om de betraktas ur rätt perspektiv. D v s ur rätt vinklat perspektiv.

Att perspektivet spelar en viktig roll är Hagerman inte sen att bekräfta. Genom att hänvisa till Sverigedemokraternas ’propagandafilm’ ”Ett folk, ett parti” som exempel. Där hon kritiserar att det visuella underlaget valts ut med syftet att stödja filmens budskap: ”Vi måste vänja oss vid att historien som film kan finnas i många olika händer nu. Vem som helst kan ”låna” bilder ut digitaliserade arkiv och förvrida historien…”.

Om nu de lånade bilderna i SDs film inte är fejkade, vad är då skillnaden mellan dem och bilderna som åklagarna mot Trump tillhandahållit i sin filmatiserade presentation av anklagelserna? Vilket belägg har Hagerman för att åklagarna inte enbart ”lånat” de bilder och presenterat den information som passat deras syften men undanhållit sådant som inte gör det? Vad är det som skiljer åklagarnas filmatiserade presentation från t ex Leni Riefenstahls propagandafilm om Olympiaden i Berlin år 1936? Jag kan inte påminna mig om att någon anklagat henne för att ha använt fejkat bildmaterial. Hon har bara noga selekterat och med omsorg presenterat sitt material för att tjäna den tyska regeringens, d v s Hitlers, syften. Och tjänat på det. Agerat precis på samma sätt som – det ligger i sakens natur – åklagarsidan mot Donald Trump. Kanhända även SD i sin ”propagandafilm”, vem vet?

Inte helt fel att uppfatta allt detta som marknadsföring i den högre skolan. Politiken kan ju ses som en marknad. Och rättsväsendet – i vart fall riksrätten mot Donald Trump i senaten – som en annan. Och skriverierna i DN som del i en tredje. Av vilka var och en använder sig av rätt sorts vinklad marknadsföring.

För att inte bli missförstådd: med ’rätt sorts’ menar jag den marknadsföring som bäst tjänar syftena. Inte det oväldiga agerande som jag som tredje part helst skulle vilja se.

Redaktionens kommentar: Se gärna denna artikel som det alternativt rätta: OWNED: Trump Defense Team Eviscerates Democrats at Friday’s Impeachment Hearing.

Donera till Medborgarperspektiv som driver bloggen och Lästips. Vårt arbete och resurser går till att stödja Nya Media och yttrandefriheten.
Klicka på något av beloppen i knappen och du kommer till en ny sida där du kan bekräfta din donation med ett klick eller öka på beloppet.

Publicerad av: 

Gerhard Miksche 2021-02-15