Joe Biden försöker sätta punkt


dailybarbie.blogspot.com

Enligt Martin Gelin i DN │Världen 2021-04-29 försöker Biden sätta punkt för Reagans tidevarv.

Visserligen är Joe Biden något till åren kommen, men ändå. ”Reagans tidevarv”? Som jag trodde tog slut när hans republikanske efterträdare George H W Bush den äldre inte blev omvald till president i januari 1993 efter sin första fyraårsperiod.

En sammanställning av amerikanska presidenter sedan 1993:

Bill Clinton                               demokrat      20 januari 1993 - 20 januari 2001
George W Bush den yngre     republikan     20 januari 2001 - 20 januari 2009
Barack Obama                        demokrat       20 januari 2009 - 20 januari 2017
Donald Trump                         republikan      20 januari 2017 - 20 januari 2021
Joe Biden                                demokrat       20 januari 2021 -

Om Biden hade kommit med propån om Reagans tidevarv, då hade jag ryckt med axlarna. Eftersom det är känt att han brukar förväxla ditt och datt sinsemellan. Minnet sviker lätt. Det får amerikanerna förlåta honom med tanke på hans ålder. Men Martin Gelin? Har han också nått övre 70-årsåldern rent andligen? Eller råkat ut för ideologisk Alzheimer?

Enligt Martin Gelin har ett nytt tidevarv börjat med Bidens tillträde. ”Under de tre första månaderna som president har han visat sig vara mer effektiv än någon demokrat i Vita huset sedan Lyndon B. Johnson under den historiska våren 1965.”

Ett nytt tidevarv, ja. Men mer effektiv i vilket sammanhang? Martin Gelins jämförelse med Lyndon B. Johnson bådar inte gott för amerikanerna. Som memento nöjer jag mig med att kopiera ett avsnitt ur svenska Wikipedia om Lyndon Johnson:

Johnson övertog presidentposten efter mordet på John F. Kennedy den 22 november 1963, avslutade Kennedys ämbetsperiod och valdes till president på egna meriter efter att med bred marginal ha besegrat Barry Goldwater i presidentvalet 1964. Johnson hade starkt stöd från Demokratiska partiet och som president var han ansvarig för utformningen av ”Great Society”-lagstiftning som inkluderade lagar som upprätthöll medborgerliga rättigheter, Public Broadcasting, Medicare, Medicaid, miljöskydd, stöd till utbildning och hans ”krig mot fattigdom”. Han var känd för sin dominerande personlighet och sin s.k. ”Johnson treatment”, hans metod för att tvinga mäktiga politiker att främja vissa lagförslag.

Johnson eskalerade den amerikanska inblandningen i Vietnamkriget, från 16 000 amerikanska rådgivare/soldater 1963 till 550 000 stridande trupper i början av 1968, då amerikanska dödsoffer skjutit i höjden och fredsprocessen kört fast. Medverkan i kriget stimulerade en stor antikrigsrörelse baserad särskilt på universitetscampus i USA och utomlands. Sommarupplopp bröt ut i de flesta större städer efter 1965 och kriminaliteten sköt i höjden, och hans motståndare började höja politiska krav på ”lag och ordning”. Det demokratiska partiet delades i flera stridande fraktioner och efter att Johnson lyckats dåligt i primärvalet 1968 i New Hampshire avslutade han sin kampanj för omval.

Det tål att påminna om att den ”historiska våren 1965” följdes av andra tider. Inte enbart för amerikanerna utan även för vietnameserna. Även dessa tider var historiska, fast på andra sätt. Att sätta punkt i historien är ingen lätt uppgift.


Donera till Medborgarperspektiv som driver bloggen och Lästips. Vårt arbete och resurser går till att stödja Nya Media och yttrandefriheten.
Klicka på något av beloppen i knappen och du kommer till en ny sida där du kan bekräfta din donation med ett klick eller öka på beloppet.

Publicerad av: 

Gerhard Miksche 2021-04-30