Det gäller att inte fastna i smeten

Det gäller att inte fastna i smeten när man smetar ner andra. Ett gott råd till DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, som väljer ut veckans mest läsvärda artiklar. Den här gången Erik Helmersons ”SD:s försök att smeta rasbiologi på S och C är en skenmanöver” (DN 2021-02-13). (i) För säkerhets skull håller sig Wolodarski till den egna tidningens esséer. Inte som lastips.se, som har mage att rekommendera artiklar från andra källor. Då vore man ju verkligen ute på tunn is. Hur skulle DN kunna veta att det andra skriver och man inte har koll på är bra? Hemmasonen Helmerson är bäst, Wolodarski vet var han har honom. I smeten.


Foto: Creative Commons

Och har man inget eget material, då finns ju Expo att hålla sig till. Som enligt egen utsago ”granskar, dokumenterar, analyserar och upplyser om intoleranta, rasistiska och högerextrema grupper och idéer för att stävja dess inflytande i samhället.” Dess inflytande? Nytt för mig att det finns någon person som agerar via dessa grupper. Hade varit intressant att veta mer om den personen.

Åter till saken. En lokalpolitiker i Nacka som lämnat SD i början av februari har enligt Expo ”varit aktiv i en nazistisk chatt, kopplad till Nordiska motståndsrörelsen. Hon hoppade av samtidigt som partiet internutredde saken.” Helmerson fortsätter med att påpeka att ”SD är det parti som utesluter överlägset flest förtroendevalda, dubbelt så många som andra riksdagspartier tillsammans”. Vilket ju borde berömmas snarare än kritiseras. Men det hoppar Helmerson över med argumentet att ”andra är ju kvar i partiet, trots att de figurerar i extrema sammanhang”. En konkretisering hade kanske varit på sin plats för att få tyngd för påståendet.

Jag kan inte låta bli att fortsätta citera Helmerson: ”Den som påtalar de envisa naziutbrotten hos Sverigedemokraterna, och partiets extrema förflutna, får numera samma svar [av företrädare för SD]: Men titta på de andra partierna! Socialdemokraterna och Centern! Rasbiologiska institut, antisemitism, Tysklandskontakter.”

Helmerson menar att SD härvid gör ett stort tankefel: ”För det första kan vi slå fast att det svenska förkrigssamhället liksom omvärlden var impregnerat av usla åsikter. Som Ola Larsmo nyligen skrev på DN Kultur: det går inte att frikänna vare sig tidens sossar, liberaler eller konservativa.”

Berömvärd insikt så långt. Fast Helmerson reviderar den omgående med att ursäkta dåtidens sossar, liberaler och konservativa med att ”skammen var i första hand individernas”. Som dock ingalunda uteslöts ur respektive parti eller straffades på annat sätt när nazismens illdåd blivit uppenbara för alla.

Helmersons menar att ”partier kan bära arvskuld, men kan också bryta med den, sona den – och det har partier som S och C gjort”. Det får Helmerson gärna hävda, men är irrelevant i sammanhanget. Ingen av partiernas mera bemärkta företrädare under mellankrigstiden och fram till krigsslutet har under efterkrigstiden på något sätt offentligen ”brutit med arvskulden eller sonat den.” Stick i stäv med Helmersons tes att skammen i första hand var individernas. Om S och C verkligen hade brutit med arvskulden såsom Helmerson påstår, då borde partiledningarna sett till att de skambelagda individerna fått göra avbön eller, ifall de vägrat, blivit uteslutna. Men då – förutsatt att frågan överhuvudtaget har varit aktuell, vilket ja betvivlar - hade man riskerat att smeta ner partiet. Någon debatt i efterkrigstidens media om sådan avbön är jag inte hört talas om.

Jag vill bespara läsaren en upprepning av Helmersons tyckanden om hur SD borde agerat. Utan enbart nämna att det går att spåra en liten gnutta generositet i hans fördömanden: ”Det betyder inte att alla SD-väljare är nazister eller extremister.”

Med samma generositet frikänner Helmerson S och C från deras ”strukturella rasism” genom att den enbart var aktuell för nittio år sedan, att tidsandan då var en annan (en förmildrande omständighet även för Adolf?), att nazismen ännu var ”oprövad” (fast vid det laget hade Hitler hunnit göra uppror i München, sitta internerad på Landshuts fästning och där skriva Mein Kampf, och SA:s stormtrupper slagits mer eller mindre dagligen med kommunisterna i olika delar av Tyskland) samt att alla skyldiga är döda. Några ”rötter” som sträcker sig från vår tid tillbaka till 30-talets S och C verkar Helmersson icke vara medveten om. Varför inte fråga S om deras rötter möjligen sträcker sig så långt som till Hjalmar Branting och Per Albin Hansson?

En tankeställare till slut. Inte ett ord om Vänsterpartiet. Som fortfarande bär stolt på sina rötter och sin arvskuld.

(i) https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-sds-forsok-att-smeta-rasbiologi-...

Donera till Medborgarperspektiv som driver bloggen och Lästips. Vårt arbete och resurser går till att stödja Nya Media och yttrandefriheten.
Klicka på något av beloppen i knappen och du kommer till en ny sida där du kan bekräfta din donation med ett klick eller öka på beloppet.

Publicerad av: 

Gerhard Miksche 2021-02-14