Här ser man risken med att drivas av önsketänkande.
Allt fler vittnesmål om livet på Northvolt kommer fram efter att den första chocken lagt sig i den största industriella konkursen sedan Kreuger-kraschen. Vittnesmål som landar i frågan om inte bara ledningens kompetens men ytterst ägarnas och investerarnas förarbete. Om de genomfört sin del av de kvalitetssäkringar som borde ha legat till grund för miljardinvesteringar med bland annat svenska pensionärers sparade medel.
Vartefter tiden går efter och chocken lägger sig efter batteriföretaget Northvolts konkurs tidigare i år börjar fler och fler interiörbilder komma fram. Bolaget var tänkt att genomföra en historiskt kraftig expansion. Från starten 2016 med en handfull anställda tills konkursdagen med tusentals drabbade anställda varav 3 000 vid Northvolt Ett i Skellefteå.
En expansion som i normala fall skulle vara beroende av ett erfaret ledarskap med god kompetens om svårigheterna att få en personalstyrka motsvarande en militär brigad att utföra komplexa arbetsuppgifter och gå inte minst gå i takt samt helst i samma riktning. Brigadchefer har oftast runt 30 års erfarenhet. I Northvolts fall hade ledningen i bästa fall fem års ledarerfarenhet. I vissa fall ingen alls. Flera av cheferna plockades direkt från konsultbyråer som till exempel McKinsey där konsulterna vanligtvis endast hade erfarenhet från arbete i mindre team.
I Northvolt Etts anläggning kom medarbetare från världens alla hörn, skiftledare, ingenjörer och tekniker som lockats av kollektivavtal, optioner i företaget, heltid och fast lön. Men alla hade inte samma förutsättningar
Läs vidare på Ledarsidorna.
Lämna ett svar