Ahlmark: Ideologiska strider är nu det viktigaste – Del 1

JD Vance sade i februari i år vid den europeiska säkerhetspolitiska konferensen i München, att han inte främst är bekymrad för hotet från Kina eller Ryssland mot Europa, men däremot för Europas behandling av mänskliga rättigheter. Han antydde försiktigt, att Väst byggts på gemensamma värderingar, men vilka kanske inte längre finns i vissa europeiska länder.

Fortsätt på NewsVoice.

Ahlmark: 2000-talets amerikanska revolution – Del 2

Genomslaget för de i första delen beskrivna motåtgärderna mot kulturmarxismen har varit särskilt snabbt inom försvarssektorn. Där upplevdes konsekvenserna av ideologin som ytterst destruktiva för moralen och effektiviteten inom olika vapenslag.

Reformåtgärdernas popularitet har där också varit särskilt hög, och volymen nyrekryterade, som under senare år sjunkit kraftigt, har redan börjat öka avsevärt. Lämpliga rekryter, som tidigare avstått från att ingå i en kulturmarxistisk stridsmakt, har återfått lusten att försvara sitt land.

Genom att liknande regler gäller alla organisationer mm, som finansieras av staten, tränger åtgärderna ner djupt i det amerikanska samhället. Många stora företag har därmed också inspirerats att kraftigt skära ned eller avsluta sina försök till DEI-politik internt och tar därför bort befattningar och de särskilda delar inom företagens organisationer, som införts för att genomföra och utveckla sådana policies.

Det gäller många välkända företag som Caterpillar, Harley-Davidson, Walmart, Microsoft osv Självfallet är detta en följd inte bara – eller kanske ens främst – av den federala politiken utan också på de beklagliga effekter, som man erfarenhetsmässigt upptäckt DEI-politik leder till inom företagen. Företagsledningarna vågar nu avsluta och reparera följderna av sina tidigare konformistiska, felaktiga och oprofessionella beslut.

Fortsätt på NewsVoice.

Ahlmark: Varför är ideologier viktiga – Del 3

Styrkan hos alla typer av kollektivistiska dvs vänsterideologier såsom fascism, nazism, socialism och kommunism (1) berodde på deras helhetssyn på världen, samhället och människan. Deras teser var visserligen ofta falska och ibland primitiva men gav förklaringar för den okunnige.

Människor utan en religiös tro (men även sådana) fångas upp av just försöken till en sammanhängande och till synes verklighetsanknuten syn på livet, samhället och individen. Deras lösningar på samhällets problem syntes trovärdiga.

Marxismen kallade sig även ”vetenskaplig”, tills det stod klart att i stort sett alla dess huvudteser av politiskt intresse för människor var felaktiga. De olika ideologiernas försök till förklaringar av mycket gällande världens politiska och ekonomiska utveckling, konsekvenserna för medborgarna och deras till syns kraftfulla lösningar av samhällsproblemen, skapade ändå hos många en känsla av förtroende och hopp.

Dagens nya version av genomgripande kollektivism, som skulle förnya socialismen, skiljer sig till sin utformning mycket från tidigare versioner, men hatet mot självständiga individer är densamma liksom tron på statsmakten som en potentiellt ytterst positiv och styrande faktor i samhället.

Och om en människa tror, att hon förstår hur världen är, sin egen roll i det stora sammanhanget och hur samhället kan utvecklas mot något bättre (och särskilt för henne), hänger hon fast vid de åsikterna.

Fortsätt på NewsVoice.