Är konkurrens alltid bra?

I allmänhet, ja. Det är mitt intryck. Icke minst inom politiken, se bilden Nordrhein-Westfalen, regeringschefer och vice regeringschefer sedan 1947 samt partitillhörighet (Wikipedia). Men inte alltid. Ökande konkurrens inom kriminell verksamhet är inte av godo. Det menar tyska dagstidningen Die Welt (i) av den 30/12 2020.

I Essen, Ruhrområdets andra stad, har det uppstått problem. En stad som enligt Die Welt är ”en tysk klanhögborg”. Där polisen etablerat specialkommissionen ”Clan”. En ” Besondere Aufbaukommission (BAO)”, en särskild enhet som är tänkt att bygga upp förtroendet med klanerna. Som ryckte ut den femte december för att hindra ett möte mellan två klaner på krigsfot. Där konflikten skulle biläggas genom förmedling. Eller slagsmål. Eller värre.

Essens polischef Frank Richter menar att BAO:s taktik bär frukt. Som t ex när det tidigare samlades mängder av människor på nolltid efter att polisen anlänt till en trafikolycka. Folk som både hindrade och hotade polisen när de skulle utföra sitt jobb. Klanmedlemmarna ville visa att det var deras gata. Nu har det lugnat ner sig. Genom att polisen agerat återhållsamt. Klanerna är t o m beredda att samarbeta med polisen, ex vis vid jordfästningar.

I Essen lever omkring 15 000 medlemmar av familjeklaner av turkisk-arabisk härkomst med rötterna i sydöstra Turkiet. Som flydde till Tyskland under åren då det rådde inbördeskrig i Libanon. Enligt vad polisen tror är ”endast en liten minoritet” av klanmedlemmarna kriminella. Uppskattningsvis ca 600 som är ansvariga för ca 800 brott per år. Handel med droger, penningtvätt, hasardspel, skattefusk och fusk inom socialförvaltningen, illegalt vapeninnehav, grovt våld, m m. Essen ligger i Bundesland Nordrhein-Westfalen med en klantäthet på 104 familjeklaner enligt förra årets statistik. Sedan dess har antalet ökat till 111.

Enligt Die Welt har problemen med kriminella klanstrukturer varit kända ”i några år” [verkar vara ett grovt understatement]. Men nu ska det den kriminella verksamheten stävjas. Efter ett halvt sekel långt socialdemokratiskt regeringsinnehav 1967 – 2017, bortsett från ett avbrott på fyra år. Inrikesministern Herbert Reul från koalitionen mellan CDU och FDP har bestämt sig för en nolltoleransstrategi.

Men en strategi utan ”tolerans” är i politiskt avseende ett rött skynke. Det fick polisen veta i höstas när en intern broschyr om klaner blev känd. I broschyren stod bl a att läsa: ”En permanent avgränsning mellan klanmedlemmar som beter sig kriminellt och sådana som inte gör det kan inte upprätthållas. Grundläggande tankemönster finns även förankrade hos familjemedlemmar som inte syns i kriminella sammanhang, eftersom även dessa tiger då de känner till enskilda familjemedlemmars kriminalitet.” Å andra sidan framhåller broschyren att den enskilde polisen måste ha i åtanke att det som står i broschyren har bäring på kriminella familjemedlemmar och får inte leda till ett slags ”ethnic profiling”.

Polismyndighetens chef Fred Richter avvisar kritiken med att påpeka att broschyren utarbetats på vetenskaplig grund och endast ska vara till hjälp vid polisiära insatser: ”Som poliser koncentrerar vi oss på den kriminella delen av klanmedlemmarna och lär därigenom känna deras spelregler och kultur.” Samt betonade att BAO har ett ”ständigt informationsutbyte med kollegor från Berlin, Bremen och även den svenska polisen, där problemet med klanerna är mycket mer dramatiskt”.

Richter betonar att även små framgångar är av betydelse. ”Vi måste finnas på plats och vara tydliga med att vi inte ens låter passera småbrott. Vissa framgångar är mycket mer spektakulära än de till en början ger sken av. I ett fall konstaterade stadsförvaltningen att åttiotvå boende i ett hus angett falska adresser och på så sätt tillskansat sig ekonomiskt stöd från socialförvaltningen. Skadan för detta uppgick till 50 000 Euro. Det här är ett socialt skadligt beteende. Vi kan inte tolerera en sådan plundring av socialsystemet.”

En viktig princip i kampen mot klankriminaliteten är enligt Richter kommunikationen mellan olika myndigheter. Nuförtiden har polisen nära samarbete med allmänna åklagarämbetet, skattemyndigheterna, tullen och den kommunala förvaltningen.

Ny konkurrens för klanerna – av nya klaner

En sak oroar dock. Att problemet blir mer och mer komplext. Nya storfamiljer med irakisk och syrisk bakgrund har börjat konkurrera med de etablerade turkiskt-libanesiska klanerna. I Berlin har tjetjenska grupperingar börjat invadera reviren.

Richter varnar för tron på att klankriminaliteten är ett övergående fenomen: ”Den har fel som tror att man på kort tid kan göra sig av med strukturer som konsoliderats under lång tid. Vi kommer att behöva ta ett djupt andetag.”

Även om problemet med klaner är än värre här i landet sätter sig SVT som vanligt på höga hästen och har mage att kritisera tyskarna. (ii)

För oss vanliga dödliga räcker det inte med att ta ett djupt andetag. Vi måste dessutom hålla andan. Jag undrar hur länge vi orkar.

(i) https://www.welt.de/politik/deutschland/plus223364460/Organisierte-Krimi...
(ii) https://www.svt.se/nyheter/utrikes/klandebatten-forstor-integrationsarbetet

Donera till Medborgarperspektiv som driver bloggen och Lästips. Vårt arbete och resurser går till att stödja Nya Media och yttrandefriheten.
Klicka på något av beloppen i knappen och du kommer till en ny sida där du kan bekräfta din donation med ett klick eller öka på beloppet.

Publicerad av: 

Gerhard Miksche 2021-01-05