Veckans krönika 1 juli till 5 juli 2019

Det är samma historia som upprepar sig - folkets goda ledare övergår till att bli dess förtryckare

Historien upprepar sig, Patrik Engellau skriver angående den av media understödda politiska utvecklingen i Sverige att det är … ”samma historia som upprepar sig igen, nämligen att ett samhälles överhet i vissa historiska skeden övergår från att vara folkets goda ledare till att bli dess förtryckare.”

Fredrik Östman lyfter fram DNs (Dödens nedrigheters) ideologiskt grundade motiv, samma motiv som politikerväldet baserar sin politik på … ”när Dödens nedrigheter … sträcker ut sitt magra och anklagande pekfinger mot Ivar Arpi (Red. ledarskribent på SvD) och utslungar sitt ”rasism!” är det endast och uteslutande i avsikt att effektivast möjligt samtidigt dölja sin egen, faktiska, rasism och argumentera för de åtgärder som denna rasism motiverar, nämligen fortsatt folkmord på det svenska folket endast och uteslutande på grund av dess ras. Dödens nedrigheter är en vidrig rasistisk publikation som förespråkar folkmord.”

När Sverige har en regim som förespråkar folkmord (Red. studera den demografiska utvecklingen) så förändras hur Sverige som nation uppfattas av dem som utsätts för denna politik. Sverige uppfattas på ett nytt sätt. Min Strand uttrycker det som att ”jag ser Sverige som en massa saker, geografin och naturen gillar jag, där jag bor är det fint även om korrupta kommunpolitiker vill bygga i alla naturreservat. Sverige är också om man befinner sig där svenskar är relativt säkert, jag tänker inte på ficktjuvar.”

”Sverige är också en entitet som inkräver en stor del av mina pengar för många ändamål jag inte uppskattar och i många fall hatar. Sverige är också en massa folk, några få känner jag och gillar, den stora majoriteten föraktar jag och andra hatar jag. Sverige hyser en massiv mängd gäster som aldrig kommer att finna sig tillrätta, alla dessa undviker jag. Sverige är också en medial bild och ett underhållningsflöde som jag i stort sett helt undviker. Sverige hyser en växande alternativmedia som idag är det enda intressanta som skrivs och sägs på svenska, detta följer jag. Sverige har en del dugliga skolor och i en sådan går mina barn, det är främst detta som håller mig kvar, samt gamla släktingar.”

”Så Sverige finns inte för mig mer. Sverige är endast en samling företeelser, ett smörgåsbord, där jag väljer vissa bitar och accepterar andra under protest. Den del jag accepterar under protest växer snabbt.”

Eva Danielsson ställer frågan … ”betyder det att om man vill att Sverige ska fortsätta vara svenskt, inte bara juridiskt och kulturellt utan också t ex etniskt, dvs med etnisk dominans, att man då nedvärderar andras etnicitet?”

Svaret är … ”det är ju självklart att man får tycka att kulturer och ideologier är olika bra, men etnicitet då, det går ju inte att ändra på. Men man behöver inte nedvärdera andras etniciteter för att man vill att ens land ska bevaras även etniskt – i stort sett, alltså, det handlar om volymer och tidsperspektiv – och inte snabbt omvandlas till något som liknar andra länder, även om man gärna skulle åka till de länderna som turist.”

”Sveriges kultur är bäst här just för att den är svensk och ingår i vår identitet. Och majoriteten svenskar är (hittills) blonda kaukasier. Det ingår också i svensk identitet. Vi har lika stor rätt som alla andra länder som värnar om sin särart, att vilja värna om vår svenska identitet liksom om vår svenska kultur och samhällsordning.”

Efter att ha skrivit över 1500 krönikor sedan 2015 formulerar Patrik Engellau en väl grundad uppfattning om vart Sverige är på väg … ”politikerväldet tror numera att det har magiska krafter som förmedlas via de offentliga budgetarna och lagstiftningsmakten. De tror att de med dessa verktyg kan styra nationens öde … Hela det officiella tänkandet i Sverige är fel eftersom det vilar på föreställningen om politikernas godhet och magiska krafter. Tilliten till detta för det mesta obildade och av livet oerfarna skrås förmågor är en fara för Sverige. Det är numera allmänt erkänt att nationen har stora problem (”utmaningar”). Jag kan inte på någon punkt se att man under de senaste decennierna ens börjat vidta trovärdiga åtgärder för att komma till rätta med sakerna.”

Och, … ”det är inte första gången Sverige får oväntade framgångar som skapar ett övermod som i sin tur leder nationen i fördärvet. Så var det också med det karolinska enväldet. Under Karl XI blev det ordning på statens finanser och en stark krigsmakt kunde byggas upp. Sonen Karl XII satte fart på kriget, trodde sig oövervinnerlig, och förödde nationen. Jag tror att vi är på väg mot Fredriksten och jag tror inte det blir behagligt för svenska folket.”

Att Sverige är på väg mot ett nytt Fredriksten är den rimliga slutsatsen, då … ”politikerväldet har glömt bort medborgarna. De förstår inte längre att det är medborgarnas mentalitet, tänkesätt och värderingar, kort sagt kulturen hos landets invånare, som i verkligheten avgör vad som ska ske med Sverige.”

Det är inte enbart att politikerväldet inte förstår ”medborgarnas mentalitet, tänkesätt och värderingar”, utan politikerväldet betraktar de etniska svenskarna som tillhörande en underlägsen ras, som har en underlägsen kultur - mentalitet, tänkesätt och värderingar. Det välstånd som svenskarna har byggt upp använder politikerväldet till att dela ut till främst muselmanska utlänningar som i utbyte förväntas klanrösta på vänsteraktivisterna. Ekonomins kanske mest centrala tes kan formuleras som - En nations välstånd bygger inte på nationens resurser, utan på nationens medborgare, eller kortare - En nations främsta tillgång är alltid dess folk. Att då, vilket politiker- och mediaväldet gör, desavouera sitt eget folk måste betraktas som synnerligen anmärkningsvärt, anormalt och apart. I en fungerande demokrati är detta naturligtvis inte görligt.

Energiexpert Elsa Widding ger en inblick i hur politikerväldet inom energi- och klimatpolitiken driver en helt ansvarslös, verklighetsfrånvänd, man skulle kunna säga fantasifull, politik. Det handlar om synnerligen grov misskötsel, alternativt systematisk korruption. Det finns ingen som helst formell och reell tillsyn, vilket är utmärkande för det svenska politiska systemet och den svenska statsförvaltningen. Den tillsyn som finns görs av alternativmedia eller Nya media.

Hovs_Klipphällar skriver att kärnan i politiken bygger på att vänstern (socialisterna, eller de postmoderna neomarxisterna) har ett generellt hat mot samhället.

”Det kan uttryckas mer öppet destruktivt så här: ”Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!” Källa: Creol, nr. 1/1996.”

Hovs_Klipphällar … ”Att kalla dessa individer för parasiter är inte nog starka ord. De är våra fiender helt enkelt.”

För att beskriva etablissemangets aparta och heteroklitiska beteende inför Anders Leion begreppet ”stultokrati” (stultus, den dumme). Anders Leion skriver … ”vi lever inte i en meritokrati, trots att denna ordning var tänkt att ersätta det gamla privilegiesamhället. Den mest förtjänstfulle skulle befordras, inte den med bäst förbindelser och anor. Kanske har detta ideal aldrig varit uppfyllt. Nu har vi hursomhelst avlägsnat oss långt därifrån och försätter allt längre bort. Vi lever i en allt mer uttalad stultokrati (meritus, den förtjänstfulle – stultus, den dumme).”

”Annorlunda är det i vårt samhälle, det svenska. I det nya årtusendet tultar landet fram på osäkra ben och gången blir inte särdeles säkrare allteftersom år läggs till år. Snarare blir gången mer osäker. Orienteringsförmågan försvagas och varseblivningen har blivit så osäker att varje liten tuva blivit ett stort hinder.”

Skribenten ställer frågan, hur kan det komma sig? Svaret är, enligt skribenten, att … ”politikerklassen befolkas … av allt sämre utbildade, allt mindre erfarna människor som, väl medvetna om sina brister, avskärmar sig för att dessa brister inte skall avslöjas av praktiskt verksamma eller i ämnet på annat sätt väl förtrogna medarbetare … Detta är en ständigt fortgående process som omformar den svenska offentliga sektorn och den svenska politiska apparaten mot en allt mer uttalad stultokrati.”

Som de flesta har observerat så finns det inte längre någon saklig samhällsdebatt, utan … ” den har ersatts av statsmedias flamsprogram, som visserligen låtsas behandla frågorna seriöst, men i själva verket bara vill och bara kan erbjuda underhållning. Det är inte bara producenternas och programledarnas fel. De kan inte få tag i några kunniga debattdeltagare bland politikerna, eftersom några sådana inte finns.”

Fredrik Östman föreslår att vi inom den demokratiska och oberoende oppositionen måste agera metapolitiskt … ”vi måste uttrycka en välgrundad mening. Vi måste ha starka åsikter och agera efter dem. Vi måste slita i Overton-fönstret (Red. Overtons fönster är en politisk teori som beskriver hur uppfattningen om den allmänna opinionen är kan modifieras så att idéer som tidigare ansågs galna kan accepteras på lång sikt). Politik är att vilja, som någon vettvilling sade.”

Etablissemangets sätt att eliminera den demokratiska, oberoende oppositionen är genom att exkludera, mörka, censurera icke-PK information, eller med Anders Leions ord … ”stultokratin verkar genom mörkning, genom att hålla undan de informerade och kunniga, genom att stänga ute den verksamme från hans verksamhetsfält och lyfta upp avgöranden och information till den politiska sfären ovanför.”

Min Strand utvecklar argumentet … ”det saknas forum eller arenor där man kan krossa PK-isterna, detta är helt medvetet förstås. Åkesson har väl pulvriserat 7-klövern mycket länge i riksdagen men taktiken är alltid samma, möt inte sakargumentet och antyd nazism, alltid, alltid, fast det är socialdemokraterna och centern som har legat närmst nazism och rasism i Sverige, men hela massmedia står och räddar bollarna och ignorerar argumenten. Det sker helt enkelt inget meningsutbyte. Det enda som hjälper än så länge är att rösta mot, dvs. för SD, AfS, eller MED.”

Det är inte de politiska argumentens styrka som avgör den politiska inriktningen i Sverige, utan det politikervälde som mest effektivt korrumperar det politiska spelet. Sverige är att betraktas som en korrumperad låtsasdemokrati. Fredrik Östman benämner låtsasdemokratin för ” sosseri”.

A ställer frågan, varför inte börja med en kopp kaffe? ”Men det tycks vara oöverstigligt, och det är samtidigt beviset för att det mesta bara är helt vanligt gnäll. Vekt svenskt gnäll, som pekar på att det måste bli värre.”

Spiro instämmer … ”jag tror inte vi kommer någonstans med argument. Vi får invänta lågkonjunkturen. Och den kommer att slå hårt.”

Jan Molin anknyter … ”det vi troligen upplever i Sverige idag, och i ökande takt framöver, är nog slutet på Sverige som allmän välfärdsstat. Det har nog inte bara med massinvandringen att göra, denna påbörjades ju redan 1975 av Palmes S och de andra partierna. Men förfallet skyndas naturligtvis på i hög grad av denna.”

”Inget land kan låta andra länders invånare bara komma och bosätta sig i landet, utan att de måste försörja sig själva! De har fått och får från början och, utan tidsgräns, tillgång till vår av oss svenskar betalda allmänna välfärd.”

Detta är naturligtvis inte ekonomiskt, socialt, eller på annat sätt försvarbart (det finns inget som heter fri lunch, det är en socialistisk myt), utan är ett uttryck för en infantiliserad låtsasvärld, som primater, med undantag för människor som inte kan bära sin egen vikt (tänka självständigt och ta konsekvenserna av sina handlingar, se Jordan B. Peterson), under inga omständigheter skulle acceptera, utan detta aparta beteende skulle effektivt elimineras.

Min Strand … ”för att stoppa stultokratin så måste man … rösta mot, dvs. för ett motalternativ, gör man inte det då sällar man sig till de som vill ha det så här dolt med lite sofistikerat hyckleri.”

Min Strand konkretiserar … ”var precis ute och körde i överklassenklaven, mötte ett antal par med ensamkommande och någon batikhäxa med sin ensamkommande. För mig så är epicentrum på den politiska utveckling en batikhäxa som delar säng med ensamkommande, eller invandrarungdomar som bajsar med vilje i offentliga pooler, eller vänsteraktivister som låtsas vara präster, eller de som gängvåldtar, eller Margot Wallström som mutar till sig jobb på FN med skattemedel, eller parasiterna runt Greta, eller näthatsgranskaren, dessa vill inte bara ha det så här utan de är vid målet, de utnyttjar RESULTATET AV FÖRD POLITIK, de är kronan på det PK-istiska verket, det är de som hade varit mest otänkbara innan socialdemokraterna och senare hela 7-klövern började förstöra Sverige, de är allt det godas antites, som vårt samhälle styrt mot länge. Endast mer mord, mer IS, mer våld kan föra oss närmre målet men vi är nära nu.”

Jan Molin skriver att … ”det allra största bekymret och huvudbryet är svenska folkets beteende: de fortsätter att rösta på dessa förrädare till politiker!”

Man kan betrakta konsekvenserna av massinvandringen som ett lärtillfälle för svenska folket, då cirka 80 % av svenska folket idag uppvisar ett självdestruktivt beteende. Antingen går svenska folket, i ett eller i flera avseenden, under, eller så utvecklar svenska folket ett mer livsdugligt beteende, och lär sig bära sin egen vikt.

Det socialistiska politikerväldet är Sveriges i särklass främsta problem, inte klimatet eller något annat. Socialismen befinner sig i sin absoluta slutfas och kommer att implodera. Övergångsfasen från det offentliga till det privata riskerar att bli våldsam, då socialismens grundelement är makt, och Makten tenderar inte att frivilligt ge upp makten (jfr. Herr Hs agerande mot det Tyska folket under Andra Världskrigets slutfas).

En kompletterande förklaring är förekomsten av ”andrahandsmänniskor”, som agerar nyttiga idioter åt det socialistiska politiker- och mediaväldet, som i sin tur agerar nyttiga idioter åt de globala finansintressena. Dan Ahlmark skriver om andrahandsmänniskan och politisk korrekthet. Dan Ahlmark utgår ifrån dels Ayn Rand (1943), ”Urkällan”, dels från Nathaniel Branden (1969), ”The psychology of self-esteem”, när han beskriver människotypen ”andrahandsmänniskan”. ”Det utmärkande för denna var att istället för att ta sin utgångspunkt i verkligheten gällande bedömningar och åsikter, valde ett växande antal människor att delvis eller helt istället utgå från andras syn, värderingar och ståndpunkter.”

”Verkligheten för andrahandsmänniskan skapas då av, hur andra personer ser på en företeelse och även på dig själv. Man anpassar sig till andras syn, så att man inte framstår som någon med stötande åsikter. Man lever så att säga i andra hand. De andras åsikt om dig blir så småningom kanske helt avgörande för ditt beteende och din självaktning. Det viktiga är då inte vad man gör utan vad man syns göra, inte vad man verkligen tycker, utan vad man säger sig tycka. Allt blir en fasad, ett spel, men för personen verkligare än det verkliga livet.”

”Nathaniel Branden fann att passiviteten att inte välja andligt oberoende och ett förnuftsstyrt medvetande egentligen är ett tecken på mänsklig omogenhet.” Enligt Sixten Johansson leder andrahandsmänniskans beteende till … ”ett dysfunktionellt, infantiliserat och surrealistiskt samhälle, ett samhälle som vi idag kan bevittna i Sverige.”

Sixten Johansson förklarar att … ”en infantil personlighet har psykiskt stannat i växten och tror sig kunna diktera verkligheten … Självbespeglande, kräver ständig bekräftelse. Arrogant, skamlös, manipulativ, utnyttjar andra. Kräver särbehandling, särskilda rättigheter. Slickar uppåt, sparkar neråt. Har inga gränser, kan inte sätta gränser. Magiskt tänkande. Ser andra som objekt, saknar äkta empati. Besatt av jaget, men saknar jagstyrka, kompenserar genom tro på egen allmakt. Självdestruktivitet i förening med en grandios självbild. Polerad utsida, ful insida. Kan inte hantera avvikande åsikter och motargument. Förtränger allt obehagligt, men skuggan/demonen i det omedvetna projiceras på ”de onda”.

Begreppet ”falskt medvetande” kan delvis användas parallellt med begreppet ”andrahandsmänniskan”, då båda begreppen relaterar till en falsk föreställningsvärld. Begreppet ”falskt medvetande” kan beskrivas som … ” felaktiga föreställningar om den egna situationen och företeelser i samhället. Begreppet kommer från Friedrich Engels (1820-1895) som utifrån marxistisk teori drog slutsatsen att förhållandet mellan ägarklassen och löntagarklassen leder till falska föreställningar om den förras överlägsenhet över den senare. Se Psykologiguiden.]

Fredrik Östman skriver angående ”falskt medvetande” att … ”Karl Marx använde begreppet retoriskt och agitatoriskt för att lura folk att hans hittepåbubbla (Red. föreställningsvärld) var det sanna medvetandet och att sanning och verklighet det falska. Därav det marxistiska begreppet ”politisk korrekthet”.”

Min Strand anser att begreppet ”andrahandsmänniskan” handlar om … ”att tänka själv, eller inte. Tidigare … så kunde dessa som inte tänker själv ta fasta på verkligheten i en hård tillvaro, man arbetade för att få äta, samt genom sina traditioner och Bibeln, som är mänsklighetens erfarenhet i väst kondenserad. Det som beskrivs ovan det är ju hur makten via media har ersatt det sistnämnda, och gör man dessutom ett låtsasjobb, genus eller hållbarhet eller bara får pengar i automaten av staten, så har man inte heller verkligheten till hjälp för sitt tänkande, endast massmedia och sociala media.”

”Detta är en helt ny situation vi lever i … för om bokläsande och kunnande och eget tänkande står emot maktens intressen, vilket det ju enligt ovanstående gör, så kan vi förstå fördumningen, vi har inte sett slutet på detta. … Folk kräver helt enkelt rätten att inte tänka själv, men också att inte bli ifrågasatta, de kräver att bara vara instrument för indoktrinering och de kräver detta med allt mer våld.”

Lennart Bengtsson relaterar ”andrahandsmänniskan” till … ”ett farligt beteende som förefaller särskilt starkt utvecklat i Sverige. Det skulle inte förvåna mig att det finns ett samband mellan önskan att vara en ”andrahandsmänniska” och dagens tilltagande psykiska problem inte minst bland yngre och medelålders kvinnor.”

”Det viktigaste av allt, som jag försöker inpränta hos yngre människor, är att kunna stå ut med sig själv. Det är jobbigt att ständigt bli angripen för sina uppfattningar men det är ännu jobbigare att förneka sig själv. Man är ju faktiskt ständigt tillsammans med sig själv och den personen är det viktigt att komma överens med.”

Att människor, inte minst unga människor, tenderar i ökad omfattning tatuera sig, kan vara ett uttryck för bristande identitet, att de är ”andrahandsmänniskor”, att de inte kan bära sin egen vikt.

Socialismens kollaps (socialismen kan inte leverera vad socialismen har utlovat) innebär att privata lösningar i ökad utsträckning ersätter offentliga. Samhället kommer att kräva att vi som individer kan bära vår egen vikt. Alla de bidragstagare som politikerväldet har importerat kommer att få det mycket svårt att kunna försörja sig på ett lagligt sätt. Våld kommer att följa.

Patrik Engellau ställer, angående Moderatledarens Ulf Kristersson tal om integrationen under Järvaveckan, frågan … ”om Kristersson pekar ut ett alternativ som kan fungera eller om det bara är en ny sorts, fast lite modernare, pladder.”

Min Strand ger ett komprimerat svar … ”Sverige lever en pervers lögn och styrs av sjuka människor, de måste bort.”

Svaret på Patrik Engellaus fråga, är enligt Eva Danielsson, att … ” eftersom Sverige har saboterat förutsättningarna för en invandring utan förödande negativa konsekvenser, så är Kristerssons utspel löjeväckande.”

”Invandring handlar om volymer och tempo, varför man kommer hit, hur stora de kulturella skillnaderna är och viljan hos dem som tar sig hit att anstränga sig för att passa in. Plus förstås hur man agerar som mottagarland.”

”Sverige har tagit hit på tok för många, för fort, av fel skäl, från för svåra/omöjliga/förfärliga kulturer och de som har kommit hit de senaste årtiondena vill inte lära sig svenska, anpassa sig till svensk kultur, arbeta för att försörja sig eller ens följa svenska lagar. Sverige har uppmuntrat denna ovilja samt öst pengar och välfärd över invandrare med extra förmåner som etniska svenskar inte åtnjuter, man passar upp med tolkar och speciell kost och ställer inte ens basala krav på asylanter att göra hushållsarbetet på asylboendena själva och man har curlat ensamkommande män som om de vore föräldralösa spädbarn.”

”Dessutom har man internt tillhållit polis och rättsväsende att se mellan fingrarna om det kan antas att gärningsmännen är invandrare, vilket förstås innebär raserande av rättsstaten och rättssäkerheten och detta kombineras med att jaga laglydiga etniska svenskar som tror att vi fortfarande har yttrandefrihet och åsiktsfrihet.”

Det är svårt att förstå att någon överhuvudtaget reflekterar över vad 7-klöver säger om de problem som de själva har förorsakat. Man behöver inte vara en Einstein för att förstå att 7-klöver helt saknar förutsättningar för att lösa de av dem skapade problemen.

Min Strand skriver helt korrekt att … ” det hela är ju trams. Det Kristersson säger är … att muslimer inte skall vara muslimer, folk med från klanbaserade kulturer inte skall bry sig om klanen eller att folk från hederskulturer skall låta sina döttrar sola topless eller att folk från kulturer helt utan en samarbetande arbetskultur plötsligt skall bli arbetsmyror. Det är så dumt att ens låtsas ta detta på allvar.”

Min Strand utvecklar argumentet … ” man kan vara säker på att om någon nu försöker ta bort deras gyllene gås (Red. bidrag och lismande beteende) så kommer det att krävas ett mycket kraftfullt våld att backa upp med. Det finns helt enkelt absolut inga kulturella likheter alls mellan invandrarna och svenskarna utan hela Sverige är idag en POTENTIELL konflikt, inte potentiell som att den kanske inträffar utan mer som ett spänningsfält som byggs upp mer och mer, det sker aldrig några urladdningar där dessa importerade kulturer sätts på plats utan även om det begås brott så ser de straffen som skämt, så en oundviklig massiv konflikt som blir värre dag för dag byggs upp.”

”… personligen tror jag att det kommer att krävas en helt ny våldsapparat för att komma tillrätta med detta, kanske utländska legosoldater.”

Rikard, med erfarenhet från Malmö, ger utifrån verkligheten praktiska hanteringsregler … ”folk som saknar asylskäl skall ut. Medborgarskapen dras in. Invandrare som begått brott skall ut utan undantag. Den som invandrat illegalt, ljugit om identitet eller lämnat andra falska uppgifter skall ut. Samma för den som kommit som anhörig på andras falska premisser. Detsamma gäller utlänningar födda här; för dem kan dock prövning göras. Är personen till sätt och kynne svensk, välanpassad, självförsörjande och lever ett laglydigt leverne så skall den välkomnas som en av oss, annars ut.”

Det är vänstern (7-klövern) som har grundlagt det allmänna vanvett som nu håller på att i grunden förstöra samhället. Utmärkande för vänstermänniskor (de må kalla sig socialister, liberaler, eller något annat) är att de inte kan bära sin egen vikt, vilket leder till ett destruktivt beteende som förstör samhället. Vi befinner oss i slutet av den socialistiska cykeln. Svenskarna har förmodligen ett av de sämsta utgångslägen av jämförbara västerländska länder att kunna hantera den turbulenta, kaotiska tid som ligger framför oss, då svenskarna i högre utsträckning har passiviserats genom en systematisk socialistisk indoktrinering sedan barnsben. Majoriteten av svenskarna är förmodligen inte medvetna om att de sedan länge lever i ett socialistiskt land, att det mångkulturella lyckoriket är ett socialistiskt projekt, att socialism leder till fattigdom och förtryck, att 7-klöverns politik bygger på rasism mot den vita, västerländska rasen (byt ut vita, västerländska män mot judar så framstår rasismen i ett tydligt ljus), att 7-klövern politikerna agerar nyttiga idioter åt de globala finansintressena, att varje människa bär på en god och en ond sida (jfr ”socialismens bockfot”, Fredrik Östman), etc., etc.

Eller, med Eva Danielssons ord, … ”svenskar är överlag indoktrinerade av en bakvänd människofientlig socialistisk kultur…”

Skribenten C de Longueville sammanfattar … ”det stolliga gängets (Red. politiker- och mediaväldets) resonemang bygger på idéer, vilka är så till den grad irrationella och befriade från logik, att de måste stöttas upp av ett batteri av hjärndöda floskler och plattityder.”

En relevant fråga i sammanhanget är huruvida ”det stolliga gänget” lider av vanföreställningar.

Min Strand svar är att … ”Sverige är ett land som styrts av förrädare och lider idag av vanföreställningar på nationell skala värdiga mentalsjukhus.” Det är inte första gången i världshistorien som ett land, eller ett rike, styrs av makthavare som lider av vanföreställningar. Det räcker med att studera 1900-talets historia, exempelvis.

Sixten Johansson förtydligar … ”Sverige styrs och förstörs av en mentalt sjuk politisk, medial, kulturistisk och akademisk politisk klass, vars hela maktutövning och oupphörliga pladder blottar ett destruktivt vanvett och en besatthet av könsorgan, könsattribut och sexuella vanor och inriktningar. Därmed avslöjar pladdrarna också sin verkliga utvecklings- och åldersnivå. Genus- och pridekolijoxet är inte bara fjolleri, utan grava psykosociala sjukdomssymtom.”

Patrik Engellau skriver, angående att … ”det inte är nog med att invandrarnas barn har högre brottslighet i absoluta tal. Dessutom förvärras denna trista situation”, att … ”om det inte hade varit så provocerande hade jag sagt att det ser ut som om Sverige försökte avla fram brottslingar ur den invandrade befolkningen.”

L Xson inleder avrundningen av Veckokrönikan med att relatera till ”rapport om invandring och brottslighet”. L Xson skriver att … ”samma siffror visar sig i land efter land. Så det är inget ”svenskt fenomen” utan det är ett bevis på att det är en svårighet för människan att leva med två olika kulturer samtidigt som är motstridiga. Mångkulturen gör livet ologiskt för människan. Man tappar sammanhang och hamnar i lojalitetsfrågor gång på gång.”

L Xson noterar att … ”de som påstår att mångkulturen berikar har fel. Ingenstans i världen och ingen gång i historian har olika kulturer, etniciteter, traditioner, vanor kunna leva sida vid sida i samma samhälle i fred och välfärd och samtidigt utövat sina egna personliga kultur och värdegrund och traditioner och ideologier som är vitt skilda från varandra där man visar ömsesidig respekt för varandra.” Med andra ord är det av politiker- och mediaväldet initierade mångkulturprojektet (det är deras privata projekt) ett monumentalt fiasko, en total katastrof.

Att projektet ”det mångkulturella lyckoriket” har kunnat drivas så långt beror, enligt Min Strand, på att … ”demokrati bygger på att människor tänker själva, det har svenskarna inte gjort på länge.”